Elektrikerna på det norska nätbolaget Lede AS är helt digitala. De måste fortfarande klättra på stolpar och göra reparationer, men sparar mycket tid genom att ha tillgång till all information via digitala system.
– Okej, vi är digitala, men vi måste fortfarande klättra upp i stolpen. Ska du eller jag göra det?
Elektriker Thomas Storås tittar på kollega Tor Olav Fjeldheim. Det är minus fem och vind. Det är förmodligen inte frestande att klättra på den höjden.
– Jag klättrar, säger Fjeldheim.
– Då är jag AFA, säger Storås.
Det senare är fackspråk Mer om det senare.
Vi befinner oss i området til nettselskapet Lede, närmare bestämt vid Tjodalyng mellan Larvik och Sandefjord. En stuga vid havet har tappat strömmen och Storås och Fjeldheim har skickats ut för att hitta felet.
All information alltid tillgänglig
Som alla andra uppdrag de är ute på har de tilldelats jobbet via det digitala systemet Utility To Go. Alla elektriker i nettselskapet Lede börjar sin arbetsdag hemma. Det är inte coronarelaterat utan standardförfarande. Det första dom gör på morgonen är att kontrollera Utility To Go vilken uppgift de är listade med. Dessutom har de tillgång till en lista med mindre uppdrag som ska göras, men som inte är brådskande.
Så låt oss spola tillbaka en halvtimme. Sedan sitter Storås i bilen och kollar uppdraget med den strömlösa stugan. Den används inte på vintern, så det är ingen brådskande uppgift, men felet måste ändå åtgärdas så snart som möjligt.
Elektrikerna går in i uppdraget på surfplattan och får tillgång till all information. Det är hela poängen med detta system. Tillgång till all information överallt och hela tiden.
Bland annat kan elektrikerna läsa en rapport från kundsamtalet. Det var nätföretaget som upptäckte att stugan inte hade el och kontaktade kunden. Felen upptäcktes när företaget inte kom i kontakt med AMR-mätaren.
– Kunden har varit i stugan och kontrollerat, men hittade inget fel. Säkringarna är intakta, läser Storås.
Han tar fram en karta som är full av information om alla stolpar, transformatorer och kablar i området.
– Vad det här verktyget hjälper oss mycket med är att planera jobbet innan vi lämnar. När jag klickar på kartan ser jag till exempel vilken typ av linje kunden har in i stugan. Från det jag ser nu kan jag föreställa mig att det finns en skadad klämma, säger han.
Pingla AMR-mätaren
Han klickar längre in på kartan och får mer information.
– Jag kan försöka pinga de närliggande stugorna, säger han.
Det innebär att skicka en signal till AMR-mätarna och se om de svarar. Montören kan göra detta direkt från surfplattan. Om ingen kontakt görs med någon av stugorna finns det tecken på att felet inte är anslutet till stugan utan ström.
– Hm, ingen reagerar, det är trevligt. Men just den här delen av systemet är inte alltid helt stabil. Det här systemet är ganska nytt, det händer att det finns buggar, säger han.
För att kontrollera om systemet fungerar pingar han AMR-mätaren hemma i sitt eget hem i Larvik.
– Dött där också, då är det pingingen som inte fungerar just nu. Det händer ibland, men för det mesta är systemet mycket stabilt. Hade jag fått höra att flera AMR-mätare inte svarar hade vi börjat felsöka på ett annat sätt, säger han.
Han granskar kartan igen och tar ut ett satellitfoto.
– Stugan ligger på en ö precis vid stranden, men det ser inte ut som om vi behöver en båt. Här ser jag en gångbro, vi kan använda den, säger han.
Kort sagt ger systemet elektrikerna tillgång till all information som nätföretaget har tillgänglig.
– I sådana stugområden finns det till exempel några vägbommar spärrar som måste låsas upp. När jag klickar på den barriär som vi måste gå igenom får jag veta att det finns en nyckel i transformatorstationen på väg inåt. Så när vi stannar där, ta upp nyckeln och undvik att spendera mer tid på att låsa upp bommen. Det är så små saker som gör att vi sparar mycket tid och blir effektivare, säger Storås.
Elektriker Thomas Storås kontrollerar detaljerna för nästa uppdrag i Utility To Go -systemet. I bakgrunden kollega Tor Olav Fjeldheim.
Fackspråk: POI
När han förklarar systemet virvlar det med termer som vanliga människor inte använder. Det finns sällan en mening utan att termen POI används.
– POI:er är intressepunkter. Om du tittar på kartan markeras POI:erna. Det finns olika uppdrag som måste göras. De har olika prioriteringar. Om vi inte har brådskande uppdrag och har ledig tid tar vi en POI i närheten. När vi klickar in ser vi vad uppdraget handlar om, säger han.
Samtidigt anländer kollega Fjeldheim till mötesplatsen. Även om montörerna alltid fungerar parvis har killarna varsin bil.
– Att vi alltid är fler som går på uppdrag har att göra med säkerhet. Vi kunde ha ordnat många av uppdragen ensamma, men när du klättrar på stolpar och arbetar med el ska du inte vara ensam, säger Storås.
De enda uppdragen de gör ensamma är markering. När en eller annan enhet inte är markerad ordentligt lagras den också som en intressepunkt och märkning kan fixas av en enda man.
– Det är också väldigt bra med två bilar för att transportera utrustning, eller om vi måste plocka upp något, säger Storås.
Lede täcker ungefär hälften av Telemark, hela Vestfold och faktiskt en del av det tidigare Buskerud. Lede har också nät i den tidigare Svelvik kommunen som nu ingår i Viken-regionen.
– Det hade varit besvärligt att behöva resa hela vägen till centrallagret i Porsgrunn varje gång vi behövde extra utrustning. Därför har 7–8 containrar med utrustning ställts på strategiska platser. Via en separat app från Elektroskandia kan vi beställa och ta emot allt material vi väljer ut, säger han.
Ansvarig för allt
De kör in i stugområdet. Nyckeln är i transformatorstationen som den borde vara, och de kan låsa upp bommen. När de har parkerat och kommit ut i kylan måste montörerna omorientera sig för att ta reda på vilken stuga det är. Båda drar ut sina mobiltelefoner.
– Vi har tillgång till exakt samma system på mobilerna. Det hela är webbaserat, det är ingen separat app. Men det kräver mycket inloggning, för det finns mycket känslig kundinformation, säger Fjeldheim.
Med hjälp av kartan hittar de snabbt stugan och letar efter fel. Det första stoppet är säkringslådan, som i detta område hänger på utsidan av stugväggen. Kunden hade rätt, säkringarna är intakta.
Sedan kontrollerar de luftdraget. Inget fel med stugväggen, så de följer linjen till närmaste stolpe. Från marken ser de vad som är fel.
– Det var vad jag sa, en av klämmorna har gått sönder, säger Storås.
Jobbet distribueras. Fjeldheim säger att han kan klättra, medan Storås den här gången är AFA. Detta innebär att han har det övergripande ansvaret för uppdraget. AFA står för Ansvarig för arbete.
– Eller Ansvarig för Allt, ler Fjeldheim.
Som AFA går Storås in i systemet och rapporterar vad som är fel. För det använder han sin mobiltelefon. Han ger en kort beskrivning av vad som ska göras och markerar POI med "det pågående arbetet".
Sedan går de tillbaka till bilarna för att få utrustning. Men vad händer? Fjeldheim ritar ut ett pappersformulär.
– Det är ett HMS-formulär, det finns fortfarande på papper. Jag förväntar mig att det snart kommer att läggas till systemet, säger han.
Han skriver för hand vad de ska göra, vilka risker som är involverade i uppdraget och vad som görs för att minska dem.
– Så, nu är det klart. Nu kan Ansvarig för Allt signera, säger Fjeldheim.
HMS-formuläret (Health, Safety and Environment) finns fortfarande på papper.
– Jag förväntar mig att det snart kommer att läggas till i det digitala systemet, säger Tor Olav Fjeldheim.
Han tar på sig sin klättringssele och fyller olika väskor med utrustning. Klämman som måste bytas finns i lager i bilen.
– Vi har mycket material med oss som vi använder mycket av, men om vi skulle ta med oss alla möjliga ledningar och all utrustning, skulle vi behöva köra en semitrailer, säger Storås.
Dom två elektrikerna går tillbaka till stolpen, och Fjeldheim börjar sin uppstigning. Stolpskor, rep, dubbel säkerhet, hjälm och 1000 volt handskar. Den nya klämman måste installeras medan det finns ström i ledningarna.
– Det är inte diskhandskar han har på sig direkt utan det är handskar som tål uppemot 1000 volt. Dock är det bara 230 volt in i stugan. säger Ansvarig för allt som finns på marken och följer.
Med orientering, felsökning och klättring har uppgiften hittills tagit en knapp timme, men själva jobbet med att byta klämma har gjorts på mindre än en minut.
– Men det finns ingen app som kan göra detta. Även om vi är digitala måste vi fortfarande klättra på stolpar och ansluta klämmor, säger Storås.
Medan Fjeldheim fortfarande är uppe i luften kontrollerar Storås säkringslådan.
– Nu är det full spänning, allt är bra, ropar han.
Kollegan klättrar ner medan Storås reflekterar över nyttan av att vara digital.
– Vi måste klättra och ansluta och felsöka, det är vårt jobb. Men det faktum att vi har tillgång till all information oavsett var vi är gör oss effektivare. Vi behöver inte slösa bort tid på att hitta information. Vi har allt i fickan. Uppdrag, status, rapportering och praktisk information - allt finns där, säger Storås.
Det inkluderar också nästa uppdrag. Så fort Fjeldheim är nere från stolpen kontrollerar dom surfplattorna och kör till nästa POI.
Inget digitalt system kan klättra upp i stolpar och reparera trasiga klämmor. Tor Olav Fjeldheim är på väg upp i höjd för att göra det som elektrikerjobbet verkligen handlar om.
Publicerad i Europower Energi, januari 20, 2021
Författare & bilder: Haakon Barstad
Översatt från norska till svenska av Trimble.